Kanske en liten blek sol någonstans bland molntussarna.
Saftiga regnstänk ligger på lur.
Löven hänger från kvistar och grenar, inväntar.
Aviga och räta viker ihop sig och lyfter garnet runt hörnet.

Jag blir trött på alla dessa amatörer som gör vattensjuka akvareller eller målar stelt oljekludd efter foton. (Försöker vara realister med skuggor och dagrar men det blir bara fult.)
De framhåller gärna sina egna yrkens stolthet (läkare, osv), men utropar samtidigt sig själva till konstnärer när de har fått till några färgkombinationer på papper eller duk.
Samtidigt får man som konstnär gå en balansgång. Många amatörer är kulturens bästa vänner och bundförvanter, de köper in konst i sina konstföreningar, de betalar oss för att gå på kurser.

Misstänker att jag skrivit en sån här klagovisa flera gånger på bloggen.

(Dyker ner i papperskorgen och letar efter mina gamla dokument.)

Pinsamma gamla radikaler.

Ibland blir det bara för mkt med facebook. Gamla radikaler som tycker det är bättre med kungahus för tänk om vi hade republik och Carl Bildt blev president. Gamla radikaler som går på i ullstrumporna mot "integrationspolitiken" (läs: invandring och flyktingmottagning) efter några aktuella gängbråk, och efter att ett mord kanske begicks av gästarbetare.
Intressant nog är det oftast gubbagnäll.
Intressant nog är jag för feg för att skriva detta direkt på FB.

Surgubbe. (Grouch.)

Surgubbe. Akvarellerat träsnitt.
(Grouch. The text on the picture: may all feminists go to hell.)

femtonde juli 2013

(dagbok)
Har testat Litteraturmagazinets skrivarcirkel sen ett par månader men kom av mej. Jag vill inte vara snorkig men hemsidan känns lite som lektioner i uppsatsskrivning på högstadiet. Inledning, avhandling, avslutning. Och Sverige tycks fullt av människor som tänker skriva nya fantasyepos och deckare, åtminstone om man ska döma efter en del textexempel som kommit upp. Visst är jag orättvis, jag har också haft nöje av att göra övningarna. Och nytta. Men det känns ödsligt och kontaktlöst med de slumpvis genererade bidragen från andra deltagare.

Bilder: Porslinspåle. Hårdkokt. Hägring.

Tiden.

Här löper tiden på
gå och gå, grå och grå,
några få faller upp
fäller ord, fläckar jord.
Kanten nådd, gräsets sådd.

på tiden

Dags att lägga till några ord här, medan mumien sover och väntar på nästa visning. Den ska kläs i en ordrik dräkt och placeras framför en skärm full av tecken. Sladdarna går ut från skärmen och in i mumiens tomma botten, den som släpar i golvet. Är mumien förenad med skärmen? eller avskärmad? Kontoristen som snart inte finns längre väntar tåligt på nästa steg i utvecklingen.