När jag strimlar gamla träsnitt kommer minnena tillbaka, eller strimlar är nog fel ord: klipper i bitar. De pusslas ihop till nya möten. Nya minnen kanske.
Tiden trippar med smutsiga tassar, släpar minnen i trasiga kassar.
Cutting up my old woodcuts: and remembers the time when I made them. Now they are put together to new memories.
Time is tiptoe-ing its dirty feet, dragging memories in cut up bags.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar