dimman lättar över ängen
och den enkla svängen
lyfter upp en underkjol
grötrim från i fjol
alltså dras på nytt det enda spåret
språket gnisslar, orden faller
men vi börjar om igen, den röda tråden
hänger fortfarande i snåret
bladen virkar nya ord
trädets stam förklädd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar